Dag 38

Ännu en händelselös dag.
 
Det börjar bli svårare och svårare att blogga varje dag. Här, precis som hemma, så är det ju inte så att det händer något varje dag. Nä, nu börjar allt bli vardag. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om idag, det har inte hänt ett skit. Skulle ju hänt massa kul men inget av det bidde det något med. Sånt är vråltrist. När jag ligger här i skrivande stund så längtar jag faktiskt hem lite. Så är det ju ibland. Jag längtar hem till vanliga, tråkiga Sverige. Jag längtar efter att få prata svenska. Jag längtar efter allt just nu, här i skrivande stund. Imorrn kommer det säkert vara bättre, men just nu så.. fan vad jag saknar allt därhemma. 
 
Jag saknar min mamma, jag saknar min pappa, jag saknar mina systrar. Jag saknar Smulan, Suddis, Vilse och Nellie. Jag saknar bästa 7:an. Jag saknar mitt Willysgäng. Jag saknar Mumin, Mormor, Jennie och Erika plus alla mina andra underbara vänner. Jag saknar mina utgångar varje helg. Jag saknar alla knasiga människor som glider runt på lilla Norrköpings uteställen. Jag saknar till och med Cromwell, jag saknar toan med "the drunk octopus". Jag saknar fan McBragger, Flygarn, Snygg-Erik, Skink-Erik, Köttbullen och allt vad dom heter. Jag saknar Norrköping. Jag saknar Söderköping. Jag saknar allt precis just nu och skulle göra vad som helst för att bara få zappa mig över till hemma. Jag vill ligga i mitt lilla rum på Algatan, rummet med den svarta fondväggen med blommönster. Jag vill ropa "DOOONATT" och krypa ner i min alldeles för mjuka säng. Zapp, snälla?
 
Nej fy, jag längtar hem just nu.. helt utan anledning. Jag vet inte vad jag ska skriva riktigt. Just nu tjuter jag så ser typ inte tangenterna. Plus att man tjuter sådär jobbigt tyst för man vill inte att någon ska höra. Usch vilket deppigt inlägg det här blev. Äh, torka tårarna Lovisa. Jag har inte ens något att gråta över, men det är skönt att gråta lite. Jag önskar verkligen att jag kunde zappa över mig själv till Sverige just nu. Bara så jag fick sova i min säng i mitt hus med min familj. Förlåt för det deppiga inlägget, imorrn ska jag vara glad igen - jag lovar. Puss!
 
xx
Lovisa
 
 
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg